Varför är det så svårt?!
Varför har jag så svårt att fråga efter barnvakt?
Jag får dåligt samveta bara att tänka på det.
Jag har svårt att fråga bara att det gäller någon timme eller nå.
Jag känner mig dum när jag frågar.
För att det är mitt mitt och Daniels barn och det är ingen annan som har bestämt att vi ska behålla henne.
Det var vårt beslut även att det var vissa som tyckte det var en dum ideé.
Men jag själv tycker vi har klarat det jätte bra och jag tycker att vi är dom perfekta föräldrarna för Felicia.
Vi gör allt för henne.
Jag har klarat av skolan och tog studenten, har fixat ett litet jobb som timvikarie, lyckats tagit körkort.
När jag har haft Felicia.
När vi fick reda på att jag var gravid och skulle berätta det för andra.
Då hade jag dåligt samvete, jag ville inte veta av dom andras reaktioner.
Jag ville att alla skulle vara glada för vår skull.
Jag ville inte egentligen höra:
Tänk på skolan, det kommer bli jobbigt. (du kommer inte kunna dricka på studenten).
Tänk på att du inte har körkort, det kommer också bli svårare och jobbigt.
Tänk på att ni inte kan gå ut när ni vill.
Ni kommer missa massor i livet
Bla bla..
Om man har bestämmer sig för att behålla ett barn.
Då var man ju vad man har get sig in på.
Jag visste att jag inte kunde dricka på studenten.
Jag vet att jag inte kan gå ut när jag vill.
Jag skulle kunna gått på hotellet, gått på balen på studente.
Men jag ville inte jag ville vara tillsammans med min dotter och Daniel.
Men en sak vet jag och det är att jag älskar Felicia otroligt mycket och ångrar henne inte.
Jag vill bevisa/visa att jag klarar av att ta hand om Felicia och det är nog därför jag har så svårt att fråga efter barnvakt.
Dom enstaka gångerna vi har haft barnvakt till Felicia.
Då har jag också haft lite dåligt samvete och tänker: Tänk om dom egentligen inte vill vara barnvakt.
Och så blir jag och känna mig dum.
Sen har jag inte någon koll på Felicia och då blir jag och tänka: Tänk om någonting skulle hända och jag inte är där.
Varför har jag såna tankar?!
Jag ska väl inte behöva tänka så?
Jag ska väl kunna fråga efter barnvakt utan att ha dåligt samvete?
Ibland känner man att det skulle vara skönt att bara göra någonting tillsammans med Daniel.
vet inte när vi var själva senast. Jo några timmar på marieberg när vi julhandlade.
Det är inte lät att heta Sofie.
Jag Älskar er otroligt mycket, vad skulle jag göra utan er <3
Mamma Sofie och Bästa Felicia <3
Jag får dåligt samveta bara att tänka på det.
Jag har svårt att fråga bara att det gäller någon timme eller nå.
Jag känner mig dum när jag frågar.
För att det är mitt mitt och Daniels barn och det är ingen annan som har bestämt att vi ska behålla henne.
Det var vårt beslut även att det var vissa som tyckte det var en dum ideé.
Men jag själv tycker vi har klarat det jätte bra och jag tycker att vi är dom perfekta föräldrarna för Felicia.
Vi gör allt för henne.
Jag har klarat av skolan och tog studenten, har fixat ett litet jobb som timvikarie, lyckats tagit körkort.
När jag har haft Felicia.
När vi fick reda på att jag var gravid och skulle berätta det för andra.
Då hade jag dåligt samvete, jag ville inte veta av dom andras reaktioner.
Jag ville att alla skulle vara glada för vår skull.
Jag ville inte egentligen höra:
Tänk på skolan, det kommer bli jobbigt. (du kommer inte kunna dricka på studenten).
Tänk på att du inte har körkort, det kommer också bli svårare och jobbigt.
Tänk på att ni inte kan gå ut när ni vill.
Ni kommer missa massor i livet
Bla bla..
Om man har bestämmer sig för att behålla ett barn.
Då var man ju vad man har get sig in på.
Jag visste att jag inte kunde dricka på studenten.
Jag vet att jag inte kan gå ut när jag vill.
Jag skulle kunna gått på hotellet, gått på balen på studente.
Men jag ville inte jag ville vara tillsammans med min dotter och Daniel.
Men en sak vet jag och det är att jag älskar Felicia otroligt mycket och ångrar henne inte.
Jag vill bevisa/visa att jag klarar av att ta hand om Felicia och det är nog därför jag har så svårt att fråga efter barnvakt.
Dom enstaka gångerna vi har haft barnvakt till Felicia.
Då har jag också haft lite dåligt samvete och tänker: Tänk om dom egentligen inte vill vara barnvakt.
Och så blir jag och känna mig dum.
Sen har jag inte någon koll på Felicia och då blir jag och tänka: Tänk om någonting skulle hända och jag inte är där.
Varför har jag såna tankar?!
Jag ska väl inte behöva tänka så?
Jag ska väl kunna fråga efter barnvakt utan att ha dåligt samvete?
Ibland känner man att det skulle vara skönt att bara göra någonting tillsammans med Daniel.
vet inte när vi var själva senast. Jo några timmar på marieberg när vi julhandlade.
Det är inte lät att heta Sofie.
Jag Älskar er otroligt mycket, vad skulle jag göra utan er <3
Mamma Sofie och Bästa Felicia <3
Kommentarer
Postat av: Bella - Mamma till Evelyn
Förstår hur du känner.. =/ Jag kände samma med Evelyn, vågade knappt berätta. Tänkte att nu kommer alla tycka jag e dum som skaffar barn så ung. Men själv tyckte jag inte att jag var ung. Men barnvakt behöver alla föräldrar så det är inget dumt. Även om man klarar allt själv egentligen!
Det var lättare nu när jag vart gravid med nr 2. För jag skiter i vad folk tycker och tänker. Och om jag behöver barnvakt och ingen vill så får det bli så. Men den situtionen tror jag varken du eller jag kommer att komma i. Men det är svårt att be om barnvakt för man känner sig så påfrestande. :P
Hoppas allt e bra med er?
Trackback